som duger just till ingenting,
jag drager land och rike kring,
en underlig figur.
Jag sjunger mina visor små
för vem som gitter höra på,
min enkla livsfilosofi
har denna melodi:
Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du behöver inga penningar
när du vid porten står
och du kan ingenting ta med dig dit går.
Du kanske är en rikaman som samlar i en penningpung.
Fast den förut är stinn och tung du gnider och går an.
Din kassakista är din gud men så en afton får du bud.
Och alla din slantar små, vad hjälper de dig då?
Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
Du förvärvar ej för penningar ett enda litet år
och du kan ingenting ta med dig dit går.
Jag är en gammal trubadur som drager land och rike kring
och jag besitter ingenting av visdom och kultur.
Men en sak har mej livet lärt att guldet det är föga värt.
Så om du trår till guld och makt ska du minnas vad jag sagt:
Du kan ingenting ta med dig dit du går,
nej, du kan ingenting ta med dig dit du går.
det finns alltid någon hungrande som invid vägen står
och du kan ingenting ta med dig dit går.